Glöggkryddor
Idag finns det en mängd olika, mer eller mindre smågalna smaksättningar på glögg. De klassiska glöggkryddorna som används vid glöggtillverkning är kanel, kardemumma, kryddnejlika, ingefära, och pomerans.
Kanel
Kanel är en krydda som består av barken från olika träd i kanelsläktet. Kanelträdet är en lagerväxt som blir meterhög och har gröna glänsande blad, små gröngråa blommor och ekollon liknande frukter. Barken skalas, torkas och rullas ihop till kanelstänger. Den torkade kanelen kan också malas till pulver.
Det finns ungefär 250 olika arter av kanelträdet. Vanligast är ceylonkanel och kassiakanel. Ceylonkanel, Cinnamomum verum, kallas även för äkta kanel och växer i regniga tropiska, subtropiska eller varmtempererade regioner i Asien och Afrika. Ceylonkanel är ljus i färgen och stängerna som ofta är dubbelrullade, är sprödare med mild smak och aromatisk doft. Kassiakanel är gjord av barken från trädet Cimmamomun cassia som främst odlas i Kina, Vietnam och Indonesien. Barken är lite grövre och kanelstänger gjorda med kassiakanel är oftast enkelrullade. Kassiakanel kallas även för hushållskanel.
Kryddan kanel kom till Sverige och norden med munkar på 1300-talet och ordet har sitt ursprung från franskans ”cannelle”. Kanel är en tongivande krydda i glögg och används flitigt under julen till bland annat till pepparkakor, risgrynsgröt eller som dekoration.
Kryddnejlika
Kryddnejlika, Syzygium aromaticum, är en tropisk trädart i familjen myrtenväxter. Trädet kan bli 10 meter högt. Bladen är mörkgröna på ovansidan, ljusare på undersidan och avdunstar eteriska oljor och sprider väldoft. Det är trädets torkade blommor som används som krydda. De vitrosa blommornas knoppar skördas medan de ännu är outslagna, torkas och blir då hårda och brunsvarta. Bladen pressas till nejlikeolja. Växten odlas idag kommersiellt främst i Indonesien, Indien, Sri Lanka, Pakistan, Madagaskar och Tanzania.
Kryddnejlika innehåller höga värden av antioxidanter och anses ha smärtstillande verkan, motverkar illamående samt vara både antiseptisk och slemlösande.
Kryddnejlikans arom är intensiv och kryddan bör användas med försiktighet. Kryddnejlikor är mycket populära kring julen i Sverige då de ofta sätts in i oskalade apelsiner och sprider sin distinkta, aromatiska doft. Kryddan är ofta tongivande i glögg men även en självklarhet i julbaket, främst i pepparkakor men också till julskinkan och olika inläggningar.
Kardemumma
Kardemumma, Elettaria cardamomum, är en starkt doftande, flerårig liljeliknande ört som blir upp till 4 meter hög. Bladen är spetsigt långsmala, strödda i två rader och blir ca 50 cm långa. Blommorna är vita till blekt lila och sitter i lösa klasar. Frukterna, som är en ca 2 cm lång, tresidig gulgrön frökapsel, innehåller bruna frön.
Kardemumma används ofta i arabisk och asiatisk matlagning och är en viktig ingrediens i många kryddblandningar som garam masala, curry och berbere. Länderna i Norden och i Mellanöstern är storanförbrukare av kardemumma, och står tillsammans för ungefär hälften av världsförbrukningen av kryddan. Kardemumma odlas främst i Sydostasien samt i Guatemala som är den största exportören av kardemumma.
Till julen används kardemumman i glögg, pepparkakor och även ibland i lussekatter eller som smaksättare i olika desserter och bakverk.
Ingefära
Ingefära, Zingiber officinale, är en flerårig tropisk ört med ihålig stjälk som kan bli upp till 1,5 meter hög. De blommande skotten blir ca 20 cm höga och har ett 20-tal gulgröna och purpurfärgade blommor. Hela växten doftar men det är växtens jordstam som används som krydda, och man köper den antingen torkad och färdigmalen eller färsk i bit. Ingefära växte ursprungligen vilt i södra Kina men redan under antiken spred den sig till andra delar av Asien och även till Afrika. Idag odlas ingefära i alla tropiska regioner.
Ingefäran har en lång tradition som medicinalväxt för magbesvär och ansågs förr även vara ett effektivt afrodisiakum.
Ingefära är en av de klassiska julkryddorna som används vid glöggtillverkning. Torkad ingefära används också som smaksättare i pepparkakor och vörtbröd. Ingefära används även i olika sillinläggningar till julbordet.
Pomerans
Pomerans, Citrus aurantium, är ett lågväxt träd med mjuka törnen och tjocka, gröna ovala blad. Blommorna är vita eller rödlätta, sitter i knippen och doftar starkt. Frukten är ca 8 cm i diameter och har mörk orangerött skal. Pomeransfrukten liknar en apelsin, men doftar mer kryddigt, har torrt fruktkött och smakar bittert. Pomerans är såpass bitter att den är osmaklig i ett naturellt tillstånd. Kryddan pomerans är det torkade skalet av pomeransfrukten.
Namnet pomerans härstammar från italienskans pomo (äpple) och arancia (apelsin). Pomerans kommer ursprungligen från Indien, men odlas numera även i Sydeuropa och i Västindien.
Pomerans används färsk i marmelad samt för att smaksätta olika likörer, speciellt bitter. De torkade skalen används som krydda i bland annat i glögg, brödbakning, brännvin och veteöl.