Glögghistorik
Traditionen att dricka varmt kryddat vin har anor långt bak i tiden. Redan under antiken kryddade och sötade de gamla grekerna och romarna sitt vin. Kryddvinets populäritet ökade runt om i Europa under medeltiden och kryddorna ansågs ha hälsofrämjande egenskaper.
Ordet glögg har sitt ursprung från ordet glödga. Benämningen glödgat vin dyker upp i Sverige för första gången 1609 och verbet betyder ”värma upp” och syftar på tillverkningsmetoden. I kokboken ”Den svenske kocken” från 1837 kan vi läsa följande recept på Glödgat win: ”Vanligt rödt win uppkokas med något muskotblomma, kanel och kryddnejlikor, jämte nödigt socker och antändes. När det slutat brinna, silas det och drickes varmt.”
Att dricka glögg har varit en jultradition i Sverige sedan 1800-talet då det varma, kryddade vinet växte i populäritet. Vinhandlare saluförde då sin egen glögg gjord på olika viner, socker, russin, sötmandel och julkryddor som kanel, kardemumma, nejlikor och vanilj.
Glögg är idag primärt en nordisk dryck, även om det finns likheter med Mulled wine, Glühwein och Vin chaud. Alkoholfri eller lågalkoholglögg baseras vanligen på druvjuice eller äppeljuice. Vinglögg baseras på rött eller vitt vin och kan även spritas upp till starkvinsglögg. Glögg sötas med socker och kryddas med traditionella glöggkryddor som kanel, kryddnejlika, ingefära, kardemumma och pomerans.
Idag dricker svenskarna cirka fem miljoner liter glögg varje år. Glögg passar till såväl salta som söta tillbehör. Grönmögelost på pepparkaka har blivit ett klassiskt glöggtilltugg, men även nötter eller mörk choklad med havssalt är bra smakkompisar till glögg.